...eller...?
Idag har jag varit här i 40 dagar. Idag har jag sagt upp mig. 40 dagar av mitt liv har jag varit en au pair. Antar att jag fortsätter jobbet som vanligt imorgon, fram till fredag eller fram till att Victor kommer. Men mentalt är jag inte au pair längre. Känns både sorgset och alldeles, alldeles rätt! Jag var inte au pair-typen, det vet jag nu. Men jag var tvungen att testa för att veta. Jag har lärt mig så otroligt mycket så det är inte klokt. Jag är väldigt glad för det! Jag har varit med om bra saker och dåliga saker. Hrrm, hur förvandlades det här blogginlägget till ett avskedstal?
Strulig är jag. Mänsklig antar jag. Det känns bra nu när jag har tagit ett beslut. Det finns inget värre än att vada fram i ovisshetens grå cement. Oh la la. Så nu ska jag ta tag i nästa del av mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar