Sitter nu efter en strapatsrik dag i "min" nya lägenhet och har ont i magen. Tror det var maten från den turkiska restaurangen runt hörnet, det var sjukt gott men jag tror jag var alldeles för uppstressad för att uppskatta den. Nåväl, lägenheten är fantastisk och imorgon har jag megastor tenta på Victoriagatan. Inte nog med att jag har ny lägenhet, ska hitta till ett nytt ställe och skriva en massa smarta saker från kl 9.00 till 13.00... Man kan ju knappast anklaga mig för att vara lat i alla fall. Känner mig vuxen och självständig men samtidigt som en nyfödd fågelunge utkastad från sitt bo. Yrvaken och förvirrad, och en längtan efter någon som kan ta hand om den. Undrar om det är så alla känner när de flyttar hemifrån första gången. Visst flyttade jag redan i höstas till ett helt annat land, och i januari till ett slags studentboende/kollektiv, men nu är första gången jag ska klara mig ensam. Som jag har längtat, som jag har förfasat. Jag kom på förut att jag har sedan i höstas bott två månader på olika ställen! Först 2 månader i London, sedan 2 månader hemma hos mamma, sedan 2 månader på Friskväderstorget och nu ungefär 2 månader här i Gamlestaden på Banérsgatan. Göteborgs osynligaste gata? Den var omöjlig att hitta med bil! Men jag fick sightseeing runt hela Gamlestaden på köpet. Det är inte dåligt det.
Nu ska jag bädda den gigantiska sängen i det pyttelilla rummet! Godnatt.
