Langley Park

Dar bor jag nu! Och all teknik kranglar, sa just nu skriver jag pa familjens dator... Nasta vecka far jag internet pa min laptop sa att jag kan fa lite svenska bokstaver ocksa. Det hander saker hela tiden i det har huset, barnen ar jattesota men valdigt overaktiva, som dom oftast ar i den aldern. jag har redan atit typisk brittisk mat som fish n chips och chicken curry. Den indiska maten har ar lovely! Har inte varit i London an, men Bromley och Beckenham ("the small villages" enligt familjen) var typ 4 ggr storre an Uddevalla sa det ar okej. Men snart vill jag in till city! Men det ar Bank Holiday nu sa jag tar det lugnt. Idag ska vi pa middag hos the grandparents. Ciao!

Gold

Jag är rik, tralala! Jag älskar när lönespecen kommer! (vem gör inte det?) Jag avfyrade ett strålande leende mot brevbäraren som såg trött och förvirrad ut. Idag ska jag vara supereffektiv och packa, packa, packa. Sedan kanske det kommer lite folk hit också, om jag har tur. Jag vet att Victor och pappa kommer i alla fall.

Nu har jag nästan fixat allt i Londonväg, pass, boarding pass, tråkiga försäkringar, kollat upp körkortet... Nu ska jag bara växla lite svenska riksdaler till pund! I övermorgon smäller det. Booyaa.

Polly, marry me please

And I remember everything
Sunrise on a blue horizon
You, your hand in mine
I remember the things you said

Said, "i'll be a lady, wait through it all,
Be there to catch you, after the fall
Run through the red light, out of my hair
Run from the darkness into the dare"

And i dream of running
And in the dream I, myself could run
And i feel the ground beneath my feet
And i move like music,
You move me, like music

Head out of my way
Head out to red light
"Hold on" the dream says
Head out of my life
You said "I'd be there"

Now i'm treading very carefully
And I hope that I don't scream
And I hope that I don't fall
Off your bridge, crossing over
Sunny mountain, swollen riverfall

You said "I'd be there"
You said "I'd be there"
Through it all

Head out of my way
Head of to red light
"Hold on" the dream says
Head out of my life

All over my way
Head out to red light
"Hold on" the dream says
Head out of my life
You said "I'd be there"

- "Rope Bridge Crossing"

Uddevalla

Min jävla deprimerande tråkiga hemstad! Jag blir så arg på att det är så grått där 95 % av året. OrkaAaAa. Var därinne alldeles nyss för tråkiga ärenden. Nu förstår jag helt plötsligt varför jag ska dra. Behövde en påminnelse faktiskt, har alltid haft en vision om att jag ska dra nånstans (London faktiskt) efter studenten men på högstadiet kände jag mig så ensam och missförstådd att jag inte hade något som hindrade mig, men nu inser jag att jag faktiskt kommer bli saknad av några! Helt otroligt och lite överrumplande. Hälsosamt antar jag.

15 kg

Ja, där har ni mitt nuvarande dilemma. Packningen till London får inte överstiga 15 kg. Hur göra?Hemkommen från en fantastisk helg i stugan med kalas och trevligt folk. Livet är härligt. Ska lägga upp bilder när jag orkar. Har inte ätit nån riktig mat idag, bara skräp som godis och sånt. Jag ska gå och spela gitarr nu.

Baby baby baby light my way!

Vågar man...

...åka 16.09 tåget en onsdag när skolorna börjat? Tänk om man stöter ihop med hundratals elever och gamla lärare? The horror, the horror... Ska i alla fall ta mig till stugan idag igen för att göra fint och laga soppa inför fredag. Och träffa min kära Tove såklart! Hurtigt värre, känner mig som en vante som flyger omkring. För någon timme sen höll jag på att krevera av stressyndrom. Men nu är det lugnt igen, jag chillar så som man ska göra.

No stress

Eller joooo :( Mitt hjärta kapitulerar snart för att det slår så hårt och snabbt... Varför? Allt som måste fixas, göras blablabla... Luuuuugn.

I chocktillstånd

Just nu sitter jag och skriver på en sprillans ny MacBook Pro. Som är min, bara min! Jag och pappa var och köpte den idag. Vi började på billigaste hyllan och slutade på den dyraste... Ojojoj, är detta en dröm? Jag betalade ungefär hälften, men ändå! Den är som ett rymdskepp. Spejsad med andra ord.

Älske

Nu ligger älske och sover i min säng. Det finns ingen som är så fin som han! Jag älskar honom! Hoppas bara inte smattrandet från tangentbordet väcker honom... Då blir han butter.

I'm shaking like milk

Hej igen, nu är jag tillbaka från Forsbäck, mörbultad men glad... Mörbultad pga det som min käre Toofver gör på bilden här ovanför. Kvinnan fyller ju 18 på fredag så vi tänkte att gästerna kanske inte ville vada fram i meterhögt gräs... Så vi satte igång med att klippa gräs, buskar, allt vi kom åt. Men vi hann inte klart! Åh vad irriterande. Vi hade två elgräsklippare som var för gamla och trasiga för att fungera, så till slut fick vi klippa gräset med en handgräsklippare. Aj vad det värker i alla mina leder idag. Nåväl, starkare muskler har väl ingen dött av. Tror jag.

Det är bara 12 dagar kvar idag... HJÄÄÄÄÄÄLP. Jag är så nervös, men samtidigt så förväntansfull, samtidigt fylls jag av ångest när jag tänker på att jag ska lämna alla de jag älskar så mycket för en så lång tid. Men i ett stort perspektiv är det inte alls lång tid. Men ändå... Det är fullkomligt normalt att känna så, tror jag. Jag tror jag gör rätt. Annars rymmer jag hem igen.

Nu ska jag umgås med brorsan min och göra blandskivor. Howdy ho!

This fish needs a bicycle

Nothin' much to say I guess
Just the same as all the rest
Been trying to throw your arms around the world

And a woman needs a man

Like a fish needs a bicycle

When you're tryin' to throw your arms around the world

I'm gonna run to you, run to you, run to you

I'm gonna run to you, run to you, run to you

I'm gonna run to you, run to you, run to you

Woman be still

Woman be still

Be still

Woman be still

Woman I will

Paha! Där kom den första av alla fruktade låttexter, denna gången ett utdrag från en låt av mitt ultimata favoritband U2 -Tryin' to throw your arms around the world. Den är dedikerad till mina vänner, de flesta kvinnliga antar jag (Woman be still) som jag försöker springa till och umgås med hela tiden... Men det där med att "and a woman needs a man, like a fish needs a bicycle" stämmer nog inte riktigt för mig, jag tycker bara att det är världens bästa textrad i alla fall. "Det är girl power, Gudrun!"

Varför sitter jag här vid datorn och velar? Jag har ju första "sovmorgonen" på länge. Som vissa av er säkert vet är detta någonting jag har väldigt svårt för, i alla fall om man har vant sig vid att gå upp kl 6.00 varje morgon. Men de kommande dagarna ska jag försöka sova så länge som möjligt, är det tänkt. Idag ska jag klippa mig, (tack gode gud) åka till Götet med Victor, kanske gå på Gbg-kalaset men troligtvis bara ha en mysig Onsala-kväll.

90-talet, vart tog du vägen?

Var nyss inne i mammas/Mickes/kanske min nya lägenhet tvärs över gatan. Jag rös över tapetvalen. Prickar, löv, bårder all over the place. (ungefär som här alltså) Se rubrik för känslan lägenheten ingav. Men annars var det fint, mindre men bättre på något sätt. Det blir nog bra till slut...

Liberté

Freedoooom! Freeeeedooooom! Sista arbetsdagen var seg som skam men ändå trevlig på nåt sätt. Alla var överdrivet snälla och berömde mina Snoddas. Vilken tur. Konstigt att jag till slut, efter tre år, skulle gilla (okej, inte gilla, men acceptera) att jobba som köksa. Hmm... Men det håller inte i längden. Jag skulle inte stå ut med att diska slemmiga tallrikar resten av livet.

Blurrrgh. Ett ord som är väldigt passande just nu, ett ljud som uppstår av en mix av detta åskväder och nervositet, + att jag har duschat. Duschat bort alla sjukhusbakterier, förhoppningsvis. Det finns massor av saker jag behöver göra, och just nu struntar jag i dem allihop. Det är skönt att göra så ibland.

So long cowboys!

Premiär

Nu skriver jag mitt första inlägg. Vad ska det handla om månntro? Mina ypperligt filosofiska funderingar om min omvärld? En introvert, deprimerande och intetsägande dikt? En enkel vardagsreflektering? Ähhh... Nåväl. Man ska ju inte ta sig vatten över huvudet. Låt oss få klarhet i saker och ting.

Q: Varför skaffade jag en blogg?
A: För att kunna beskriva för svenskarna därhemma vad som kommer hända i mitt liv när jag flyttar till stora, spännande, farliga LONDON. Capisch? Eller okej då, jag erkänner väl... I hemlighet har jag ett lika stort behov som alla andra i min generation att fläka ut mitt liv på internet. Som balsam för själen (?)

Q: Vad kommer du finna här?
A: 1. Vardagsreflektioner. Vad som händer runt just lilla mig.

2. Låttexter (både av mig själv och andra) Att citera låttexter och koppla dem till min nuvarande livvsituation är en av mina laster.

3. Hmm... etc! Bilder får man väl hoppas, det är bra.

Jao, då har jag försökt att försvara mitt införskaffande av en blogg. Hoppas ni inte blev ivägskrämda eller nåt. Idag har jag jobbat, nästsista dagen! Såå skönt att det är sista dagen imorgon. Så skönt att jag slitit som en husalf i köket för att baka Snoddas/Kärleksmums till hela avdelningen! Dessutom har jag övat på mina matlagningskunskaper inför mitt jobb som Au pair. Jag tror tyvärr att det ingår matalgning i jobbet. Jag tror dessutom jag råkade säga att jag är kapabel inom detta område... Woops. Men i alla fall fick mamma och Micke vara testkaniner när jag serverade dem en kycklinggryta thai edition a`la Johanna. De tyckte det var gott, lite för mycket soja kanske... Fantastisk bedrift i alla fall för en person som genom livet överlevt på Felix Ost och Skinkpaj!

Nu ska jag lata mig, stirra in i väggen och eventuellt göra mig en kopp te. Très pittoresque. Godnatt!